En elektronisk signatur kan användas för att identifiera undertecknare eller signaturskapare. Samtidigt kan integriteten hos den länkade elektroniska informationen kontrolleras.
Den elektroniska underskriften fyller således tekniskt sett samma syfte som en handskriven underskrift på pappersdokument. Det är en implementering av det elektroniska identitetsbeviset (eID).
För autentisering används kryptografimetoder. Delar av det meddelande som ska certifieras krypteras med hjälp av en privat nyckel som endast avsändaren känner till. För att autentisera ett meddelande dekrypterar mottagaren sedan den elektroniska signaturen med hjälp av en allmänt känd offentlig nyckel.
Sedan den 1 juli 2016 reglerar förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, eller kort sagt eIDA-förordningen, kraven för elektroniska signaturer. Genom förordningen skapas lika villkor för gränsöverskridande användning av medel för elektronisk identifiering och betrodda tjänster. Som en EU-förordning är denna direkt tillämpliga lag i alla 28 EU-medlemsstater samt i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Dessutom gäller ytterligare federal och statlig lagstiftning samt olika EU-förordningar.
Den elektroniska signaturen består av uppgifter i elektronisk form och är kopplad till andra elektroniska uppgifter. Den enkla elektroniska signaturen är den svagaste formen av signatur och är särskilt lämplig för transaktioner med låg rättslig risk.
Den avancerade elektroniska signaturen är en elektronisk signatur som är unikt tilldelad undertecknaren och gör det möjligt att identifiera dem. Den avancerade elektroniska signaturen är en avancerad signatur som förenklar verifieringen av giltighet i händelse av en tvist. Den är lämplig för transaktioner med en medelhög laglig risk.
Den kvalificerade elektroniska signaturen är en elektronisk signatur skapad med en säker enhet för skapande av signaturer och baserad på ett kvalificerat certifikat.
Den kvalificerade elektroniska signaturen motsvarar en personlig signatur och har därmed det högsta bevisvärdet. Den uppfyller kraven för elektronisk form enligt § 126a BGB, som kan ersätta den lagstadgade skriftliga formen. Dessutom har endast elektroniska handlingar med en kvalificerad elektronisk signatur samma bevisvärde som (pappers)handlingar i den mening som avses i civilprocesslagen (§ 371a.1 i civilprocesslagen).
På webbplatsen för [Federala byrån för informationssäkerhet] (https://www.bsi.bund.de/SharedDocs/Downloads/DE/BSI/ElekSignatur/esig_pdf.html) finns en broschyr om ämnet ”Fundamentals of electronic signature”.
För tyska leverantörer som tillhandahåller [betrodda tjänster](https://www.bsi.bund.de/DE/topics/public administration/eIDAS Regulation/trust services/trust services_node.html) i enlighet med [eIDAS-förordningen](https://www.bsi.bund.de/DE/topics/public administration/eIDAS Regulation/eidas Regulation_node.html) (skapande, kontroll och validering av elektroniska signaturer) ska lagen om betrodda tjänster tillämpas.
This website uses cookies. Some cookies are technically necessary, others are used to analyze user behavior in order to optimize the offer. You can find an explanation of the cookies used in our Privacy Policy. You can also find further information in our Imprint.